En dag sveper en osynlig skugga in över familjen. Det kallas för sorg, säger någon. Sorg? Helkonstigt ord! Sorgen gör allt tungt och svårt. Den följer efter som en kletig, läskig sörja och verkar bli större för varje dag som går. Det går inte att komma undan den! Kommer allt någonsin bli som vanligt igen?